Det har hänt en hel del med hennes tal sedan förra månaden. Hon har alltid "pratat" mycket,  men det har kommit väldigt få riktiga ord. Nu kommer det ord efter ord som vi förstår. Hon pekar på allt och vi ska berätta vad det är varpå hon försöker härma. Vi kör mycket frukt, grönsaker och läser ur pekböcker så hon ska känna igen och lära sig. Ord som hon kan är:

Mamma och pappa

Hej och hej då

Tack

Så

A-chin (apelsin)

Gia eller Eija (Elin)

Mera och mer

Farfar

Där och titta

Ja och nej (Har hon kunnat väldigt länge)

Wow och oj (Har hon också kunnat väldigt länge)

 

Sen kan hon hur grisen, kon, hästen och ankan låter.

 

Det där med mamma och pappa är himla roligt. Det har hon ju iofs sagt väldigt länge, men det är först nu hon verkligen använder det. Hon pekar på de saker hon associerar med mig eller Pär och hon säger vems hon tycker att det är. Snuset och tv-dosan är pappas, medan Colan och mobilen är mammas. Ja, barn är ärliga.

 

Hon älskar Bamse och Nicke Nyfiken. Hon blev överlycklig när hon fick en pyamas med Bamse på, pekar på trycket på magen och skrattar. Så nu läser vi mycket böcker med Bamse och Nicke, samt tittar på avsnitt från Netflix.

 

Hon ska prompt ha på sig sina vantar då vi ska någonstans och har nu även börjat vägra gå utan mössan och hjälmen. Inga andra ytterplagg duger, utan det måste vara dom hon alltid har på förskolan.

 

Hon är verkligen i en härlig ålder just nu, visar då det inte passar och skrattar ofta och gärna om hon trivs och är glad. Älskade älskade barn.