140130

 
  

När det börjar bli ljusare ute så kommer lusten att göra om och förnya inne. Detta fenomen drabbas jag av alla årstider och jag kan nog garantera att jag inte är ensam om det.
Så jag klev helt enkelt in på Ohlssons tyger inne i stan och köpte på mig några meter vårfräscht tyg, satte mig vid maskinen och någon timme senare var dom klara. Blev sedan väldigt förvånad över hur mycket större vårat kök kändes bara över att ha bytt från hela gardinlängder till kappa.
 
 
 


140129

 
 
 
Tänkte uppdatera er lite om hur det går med renoveringen av hall/badrum på övervåningen. Arbetet har stått lite still ett tag då Pär under 4 veckor är i Luleå och jobbar mån-tors.
 
Under förra veckan var min älskade mamma och pappa här och hjälpte till att tapetsera så nu har vi tapeter överallt. Och med det gjort började man se det färdiga resultatet.
 
Nu återstår bara kakling i badrum, sätta lister och måla fönstersmygen och rörmockaren som ska komma och koppla in vatten. Sen är badrummet klart.
 
I hallen återstår att börja med trappbelysningen. Den måste göras innan det nya golvet kommer på plats. Sen är det bara golvläggningen och lister som ska på plats och vi är klara!
 
Det börjar kännas att vi snart är i hamn, jag är riktigt less på att bo i en byggarbetsplats. Även om man vet att det bara är för en viss tid så blir man otroligt less på att se verktyg överallt och byggdamm i varenda vrå.
 
 


140126

 
 
 
 
 
Eleine fyllde 30 år för några veckor sedan och igår var det dags för hennes överraskningsfest! Allt tissel och tassel bakom hennes rygg lönade sig för hon hade ingen aning om vad som var på gång. Både vänner och arbetskamrater var samlade för att äta gott, sjunga den egengjorda sång som fanns, tävla i quiz om Eleine, se henne öppna presenter och självklart dansa hela natten lång.
 
En otroligt lyckad kväll!
 
 
 
 
 


140122


Jag älskar att laga mat när det finns tid att förbereda och planera. I söndags gjorde jag marinerade kycklinglår med en bbq sås och ugnsrostade grönsaker. Allt från grunden såklart. Väldigt enkelt att göra och det tog inte alls särskilt lång tid. Och det bästa av allt - det fick två tummar upp!


140120

 
Nu när vi äntligen kan släppa all oro bakom oss börjar ju det roliga. Jag kan titta i timtal på alla små kläder och förundras över att vi kommer att ha en liten bebis som ryms i de små pyttekläderna.
 
Något jag tycker är svårt är att hitta kläder som passar tjej som kille. Lindex är faktiskt den kedjan jag tycker klarar jobbet bäst. Där har jag köpt de flesta kläder vi hunnit samla på oss. Något som är viktigt för oss är att kläderna är gjorda i ekologisk bomull, så det är mjukt och skönt mot bebisens hud. En annan sak som är viktig för oss är att kläderna inte är för söta och pluttinuttiga. Nej coola och med färg är mer vår melodi!
 
Kläderna ovan är precis vår melodi och kanske att det blir ett köp framöver.
 


140119

 
Jag går i köksdrömmar. Jag vill så otroligt mycket göra om vårat fula, mörka, nötta furukök att det gör mig galen att veta att det är ganska långt ner på vår prioriteringslista. På riktigt helt galen.
 
Tapet vet jag ganska säkert vilken jag skulle vilja ha. Ända sedan Eco Dimensions kom ut med deras kollektion har tapeten ovan i grönt suttit fast på min näthinna. Jag kan inte släppa den för tycker den är så himla himla fin.
 
Nu ska jag bara försöka vinna pengar eller nått så drömmen kan gå i uppfyllelse nått år tidigare än tänkt.
 
 


140113

 
 

Jag har ett hörn i vardagsrummet som jag aldrig blir nöjd med. Jag möblerar om, byter ut grejer men jag får aldrig den där känslan av att "nu, nu har jag hittat rätt".
 
Men nu kanske jag har det ändå. Jag gjorde en liten beställning på den ursnygga vasen från Bloomingville och en petroleum blå vas. Och nu känner jag ändå att jag är på rätt väg.
 
Man är allt bra knäpp när man håller på såhär, men mitt stora intresse för inredning gör det omöjligt att låta bli.
 
 
 
 


140108

 
Vår bebis i v.8
 
 
Vår bebis i v.12
 
 
Vår bebis i v.17 (16+2)
 
Så länge som jag har velat skriva och berätta om vad som händer. Men av rädsla har vi istället försökt förtränga och tänka att allt var som vanligt. Men ju fler symptom jag fick och ju mer magen växte blev det riktigt svårt att ignorera. Jag vet att det var ganska många på jobbet som visste, men som inget sa och jag är så tacksam för det. För även om vi visste att jag var gravid, visste vi inte om vår bebis skulle vara lika sjuk som dennes syskon. Så jag undvek blickarna och låtsades som ingenting.
 
Ibland tänkte jag att vi var dumma. För tänk om denna bebis var sjuk också, vad skulle vi göra då? Varför utsätter vi oss för detta igen? Men svaret blev alltid, för att vi vill ha barn. För att vi tror på framtiden och läkarnas dom att det troligtvis bara var slumpen som gjorde att vi drabbades förra gången.
 
I v.8 fick vi se bebisen för första gången. Det var en konstig känsla att se den ligga där och det yttepytte lilla hjärtat som slog. Det räckte för oss för att vi skulle få hopp om en framtid. I v.12 var det dags igen och vi fick se två armar, två ben och hjärtat som slog. Där och då hoppades jag så mycket att detta skulle gå vägen, att jag vägrade tro något annat.
 
När brevet från Umeå lasarett kom räknade jag ner dagarna tills ultraljudet. Tiden innan vi skulle få komma var en evighet. Jag började sova dåligt, var inte alls i form och tankarna bara malde "tänk om..." När vi satt i väntrummet stirrade vi bara rakt fram och kände det som om hjärtat skulle explodera.
 
Vi fick träffa samma läkare som förra gången, en kvinna som jag kände att jag hade stort förtroende för. Och när jag väl lagt mig där och hon började undersöka brast jag i gråt. För jag såg att bebisen sprattlade, att hjärtat slog och att det fanns fostervatten runt den. Det kunde man inte se på förra bebisen.
 
Så jag låg där och grät, höll Pär i handen allt medan hon berättade vad hon såg. Vi fick beskedet att allt såg bra ut, det fanns inga som helst tecken på att man skulle kunna misstänka något annat. Och där och då kunde jag äntligen börja andas och le igen.
 
Jag vaknade imorse och kände att livet kändes mycket lättare. Så mycket känslor som man tryckt undan, så lite sömn man fått på grund utav alla tankar. Äntligen kan vi börja förbereda oss på det vi längtat så mycket efter - att bli föräldrar. 
 
 
 
 
 
 
 


140104

 
 

Butik Udda hade häromdagen 50% på julsaker och bland rean så fanns dessa fina fina ljusstakar från danska Kähler. Jag har sett dom på bloggar och på instagram och dragit en längtans suck varje gång. Så när de gick att köpa för halva priset så slog jag till. Och jag älskar dom! Tycker framförallt inte att det är speciellt förknippade med julen så därför kommer jag låta dem stå framme.
 
 
 
 


140101

 
Gott nytt år på er!
Vi firade in det nya året tillsammans med Jens, Carina och Edvin. Vi åt gott, drack gott, spelade spel och skrattade en hel del. Och självklart sköt vi raketer. Edvin skrek "mera, mera, mera!"
 
Jag vaknade imorse och kände mig väldigt harmonisk, det här året ska bara bli bra. Så är det bara.