22 månader

Elin älskar Nicke Nyfiken, alltså på riktigt älskar. Hon bläddrar i sina Nickeböcker varje dag, pekar, "läser" och skrattar högt åt vad som finns på bilderna. Varje kväll tittar vi på Nicke Nyfiken på tv innan det är dags för sängen. Hon kan ibland smita iväg in till vardagsrummet, sätta sig tillrätta i soffan och peka på tv:n och säga Nicke" Så jag var ju med andra ord tvungen att virka en alldeles egen Nicke åt henne. Den mottog hon med en stor kram och bäddade genast ner honom i dockvagnen. Bra betyg med andra ord!

 

Elin pratar för fulla muggar nu. Det säger jag iofs varje gång, men pratet har nu avancerat till att vi förstår så himla mycket mer av vad hon säger. Hon har börjat sätta ihop ord "mammas bil" hej då pappa!" och "mamma sover" vilket var vanliga ord ur hennes mun medan vi fortfarande låg i magsjukan och jag försökte vila. Det är himla häftigt att följa hennes utveckling och jag tror hon själv tycker att det är ganska härligt att kunna kommunicera lite bättre med alla runt omkring henne.

 

Magsjukan åkte vi ju alla på häromveckan. Men som jag skrev tidigare tycker jag Elin tog det hela med ganska god ro. Hon spydde några gånger under ett dygn och sedan var det över. Matlusten är det väl lite si och så med, men vi ger henne det hon tycker om för att kicka igång magen igen.

 

Elin har även fått en spring/balanscykel. Hon pratar väldigt mycket om att cykla så vi kände väl att det var dags för henne att få testa en sån. Den är på gränsen för hög, så till sommaren kanske hon har vuxit ikapp den.

In söndags åkte Elin på magsjuka.

Hon var väldigt tapper och sa mest "oj" när hon hade spytt. Hon blev inte rädd eller tyckte det var obehagligt, vilket var rätt skönt. Mindre roligt var det att stoppa en kall, nerspydd Elin i duschen mitt i natten ett antal gånger.

 

Måndagsnatt var det sedan min tur att åka dit. Jag förstod så väl vad som skulle hända då jag vaknade första gången av att jag bara ville spy. Sagt och gjort, magsjukan hade även drabbat mig. Perfekt tajming då jag skulle till Umeå tis-ons samt ha tenta på fredag. Kan säga att jag inte har pluggat i närheten så mycket av det jag skulle behöva. Men jag får göra mitt bästa.

 

Igår kom Pär hem från jobbet och mådde illa han med. Han har inte spytt än så länge, vilket alltid är något.

 

Nu hoppas jag att denna mardrömsvecka snabbt är över och att vi alla är friska resten av året, okej?

Hör och häpna men jag har sytt!

Man kanske kan tro att eftersom jag gillar handarbete i form av virkning och dylikt så borde kanske inte att kunna använda symaskinen ligga så lågt bort. Men det gör det. Jag gillar inte att sy, det blir aldrig bra och jag och maskinen hatar varandra.

 

Men Elin behövde en bättre mörkläggningseffekt än den genomskinliga rullgardin och det provisoriska lakanet vi hängt över fönstret. Annars blir läggningsrutinen helt uppåt väggarna och hon beter sig som en speedad kanin när det är dags att sova.

 

Materialet har jag haft hemma i typ ett år, jag hade tänkt denna tanke förr men inte fått tummen ur att sy. Men nu tog jag tjuren vid hornen och började.

 

Jag använde ett sängöverkast och mörkläggningsgardin från IKEA. Mätte fönstret och sydde därefter fast överkastet på gardinen, avig mot avig för att sedan vända det ut och in. Lämnade öppet nertill för att tyget skulle kunna ha lite rörelsemån. Sedan satte jag fast två öljetter på vardera sida för att kunna hänga upp alltihop. Klart!

 

Nu ska vi definitivt inte syna detta verk i sömmarna, en del skönhetsfel finns men den fyller sin funktion och duger gott och väl åt Elin.

Jag är en av dom som hurrar över att IKEA kommit till Umeå. Det är ju en vida skillnad på 4 timmars resa enkel väg mot 1.40 typ. Bänken ovan är ny och gör sig riktigt bra i köket.

Jag älskar våren!

Vi försöker vara ute så mycket det bara går, vi skottar grus, åker rutschkana, gungar eller cyklar med trehjulingen. Ett perfekt avslut på dagen innan det är dags för pyamas och välling i soffan.

 

Äntligen blev jag klar med dessa små glassar till Elin lilla kök. Det var längesedan jag började på dom men lusten har inte funnits och inte heller tiden till att göra klart dem. Det har ju iofs inte varit någon brådska då hon inte kommer få dom förrän på hennes födelsedag. Men ändå. Jag tycker verkligen inte om att ha projekt som bara ligger och aldrig blir klara.