Och så har 3 månader gått sedan hon lades upp på mitt bröst. Ofattbart.

 

Elin och vi har äntligen börjat hitta rutiner som är ganska lika från dag till dag. Mat och sömn har stabiliserats, från att ha ätit varannan timme och emellanåt väldigt missnöjd efter mat har hon börjat äta var tredje timme och är numera alltid nöjd efter varje mål. Mycket har nog att göra med att jag bestämde mig för att sluta amma när hon var ungefär 10 veckor. Från födseln har vi alltid varit tvungna att ge ersättning varje gång hon åt. Och till en början fungerade det utmärkt. Men tillslut började hon bara skrika varje gång det var matdags, jag hann inte ens byta sida så gallskrek hon, och efter flaskan med ersättning var det ofta hon inte var nöjd. Det var helt enkelt väldigt svårt för oss att veta hur mycket hon fick i sig. För väldigt ofta fick vi ge lite extra och allt slank ner. Så tillslut gav jag upp och vi är nu nöjda båda två. Nu är matningen äntligen den där mysiga stunden och hon rapar nöjt efteråt.

 

Och sömnen då. Hon har ju sedan hon föddes varit väldigt dålig på att sova om dagarna. Men även där har vi börjat se en förbättring. Oftast brukar jag ta en timmes promenad efter att hon fått mat där vid tio. Då kan hon sova hela promenaden och väldigt ofta fortsätta sova i upp till 2 timmar. Sen vill hon gärna ta en liten tupplur där på eftermiddagen och ibland även en liten på kvällen. Dock har vi dom senaste veckorna tampats med riktigt jobbiga skrikperioder på kvällarna. Dom brukar sätta igång kring 18-19 och hålla på tills hon ska sova. Och då hjälper inget vi gör.

Hon har även börjat visa tecken på att sova för natten vid 20 istället för 21. Och sen sover hon ända fram till 5-6 innan hon ska ha mat. Sen somnar vi om och stiger upp kring 8-9 på morgonen.

 

Elin har upptäckt hur roligt det är att göra en massa ljud och "pratar" för fullt om dagarna. Hur underbart som helst att lyssna på och jag smälter inombords varje gång hon ler åt en. Bästa starten på dagen är utan tvekan att titta ner i spjälsängen och mötas av hennes leenden.

Hon har även lyckats rulla runt till sidan några gånger, men hur medveten hon är om det låter jag vara osagt. Men det märkt att det händer saker med hennes utveckling varje dag.

 

Vi har också börjat på Babyrytmik på torsdagar i Kusmark. Hittills har det bara varit en gång, men hon älskade det! Låg och "pratade" och log hela tiden. Inget skrik eller gråt så det var roligt att se.

 

På måndag är det dags för 3-månaders vaccinering, vägning och mätning. Jag är riktigt spänd på att se hur lång hon blivit och hur mycket hon väger. Storlek 56 börjar i vissa fall vara lite litet och vi har än en gång uppgraderat oss på blöjstorlek. Men det där med vaccinering är inget jag ser framemot. Men förhoppningsvis ska vi klara oss igenom det också.

 

Allt som allt, så älskar jag att tillbringa dagarna med lillprutt. Jag vet faktiskt inte vad jag skulle göra utan henne.